Örnutfodringen i Store Mosse nationalpark 06/07

 

På grund av sommarens brand på Store mosse fick båda gömslena nybyggas. Detta försenade starten på utfodringen; första utlägget gjordes 30:e november och det sista den 16:e mars. Det dröjde därför innan örnarna började besöka utfodringen. Den första noterades 14:e december men först omkring nyår blev det högre antal med 10 örnar den 2:a januari. Antalen dagsbesökare höll sig därefter runt 4-5 stycken fram till slutet av februari då besöken avklingade. Bästa dagen blev den 22:a januari med 7 kungsörnar och 5 havsörnar.

Bevakningen startade 4 december och sista sittningen gjordes 12 mars. Med sammanlagt 42 dagar i gömslet och 396 timmar var vakthållningen ungefär lika omfattande som de senaste två säsongerna. På grund av resa var vi själva borta tre veckor i februari, men fick fin hjälp av besökande fotografer som delade med sig av sina bilder. Trots den goda bevakningen fick vi nöja oss med det sämsta utfallet för kungsörn sedan vi började med individdokumentationen. Endast 17 kungsörnar sågs vilket är en halvering mot normalt. Kanske medförde den milda vintern att fler örnar stannade längre norrut. Arten har emellertid haft två dåliga häckningsår i följd och det märks genom att endast sex individer var i åldern 1-2 år. Däremot noterar vi nu fler äldre kungsörnar vilket förhoppningsvis ökar chansen att fler revir skapas i Småland.

 


Fig 1. Åldersfördelning hos kungsörn
För havsörnen var det en bättre vinter och hela 15 individer kunde kartläggas. Märk då att havsörnarna ofta håller sig på avstånd från utfodringen. Identifieringen av dessa blir därför en tuffare uppgift, men med bra foton går det i de flesta fall att knyta en individ till rätt id. En fördel är att vi genom detta har ökat vår kunskap om hur vi säkrast identifierar havsörnarna. De är inte på långa vägar lika tacksamma som kungsörn, som får olika mönster med mörka och ljusa täckare på vingsidorna.

Den milda vintern ledde också till att vi såg arter som normalt inte förekommer vid utfodringen. Trädlärka, stare och gråtrut brukar föredra dels andra breddgrader, dels annan miljö. Men priset tar den stackars stormfågeln som, vinddriven av stormen Per, landade bland korparna och blev tagen av en havsörn. Örnen var märkt vid en insjö i Småland (Åsnen) och hade under förmiddagen inte vågat sig fram för att äta. Snacka om skänk från ovan!

 

Sex kungsörnar och sju havsörnar var färgringmärkta. Som vanligt dominerar svenskmärkta fåglar; fyra kungsörnar var märkta i norra Sverige, en i Finland och en i Norge. Särskilt intressanta är 250H och 077K där den förra återvände för fjärde vintern i rad. 077K är en finlandsfödd hona som vi såg för tredje vintern i rad. Hon var även den trognaste besökaren och noterades regelbundet mellan 2:a januari och 4:e mars. Tillika verkade hon fatta tycke för en av de äldre hannarna. De sågs äta tillsammans, vila tillsammans och även kretsa ihop. Kanske har de här båda bildat par och förhoppningsvis hittat lämpligt revir någonstans i de småländska skogarna.

 


Bild 1: 077K, född 2004 i finska Lappland. Numera smålänning?  (Foto: Kent Öhrn)
Bland de märkta havsörnarna har vi vårt första fynd av en örn märkt på Åland. Övriga sex är märkta i Sverige varav två i Småland; den juvenile Z854 som föddes utanför Västervik, samt ovan nämnde Y926 som föddes vid Åsnen 2005. Trognast besökare av havsörnarna var T072 - en treåring som sågs från 31:e december till 25:e februari. Annars är det kungsörnarna som är mest trogna utfodringen. De är oftast mer bestämda än havsörnarna och lämnar sällan utfodringen utan att fått något i sig. De senare sitter många gånger i utkanten hela dagen och nöjer sig med avgnagda ben eller skinnbitar. Det är därför kanske inte så konstigt att de måste röra sig över större områden.

Ett stort tack till samtliga som har hjälpt till med årets utfodring och bevakning.

Kent Öhrn och Lars Petersson